Untitled Document

Startsida

aktuellt

index

hembygden

musik

MED DRAGSPELET I HÖGSÄTET

Gösta Burman • Dan Janzon • Eric "Pelle" Westin • Folke Ellström • Charles Helmér • Stig Öberg •
Karl Grönstedt • Erling Grönstedt • Hans-Erik Nääs • Bo-Harry Sandin • Jörgen Sundeqvist • Briokvartetten •
Hilding Eriksson • Ellström Duo • Ragnar Nordin • Jack Raines • Tores Swingorkester • Blue Swingers

Gösta Burman - Dansmusiker från Ångermanland

Han kommer från det dragspelstäta Ådalen. Bodde bara
200 meter från Karl och Erling Grönstedts föräldrahem på
Lugnviksstrand och endast ett par km till Hans-Erik Nääs
i Gålån. Så inspirartionskällor saknades inte för denne
på sin tid kände dragspelare och kapellmästare.

Gösta Burman föddes den 17 maj 1917 i Lugnviksstrand, Sandöverken. Intresset för dragspelet var i det närmaste
medfött, det spelades ju nästan i varje hem runt omkring
i Ådalen. Instrumentet var mycket populärt på den tiden,
och kanske allra mest i norra delarna av Sverige.

Många berättelser finns om hur framstående
dragspelsartister börjat sin bana med självstudier från någon
lärobok, mödosamt inlärd under mörka vinterkvällar med en
osande fotogen- eller karbidlampa som enda belysning.
Dragspelet är ju en alldeles perfekt enmansorkester och
nybörjaren kunde ganska snart glädja både sig själv och sin
omgivning med enkla melodier till eget ackompanjemang
i vänsterhanden.

I bokverket "Svenska Dragspelare" utgivet 1946 står bl.a. följande:
"Gösta Burman, kapellmästare, Lugnviksstrand, Sandöverken.
Genomgått Hans-Erik Nääs dragspelsskola, Stockholm. Medverkat
i ett antal kapell som uppträtt i folkparker m.m. Han f.n. eget kapell.
Framträtt i radio. Deltagit i flera tävlingar och erövrat priser".

Gösta Burman började tidigt ta ut låtar på sitt dragspel. Han var till
största delen självlärd, så när som på lektionerna av Hans-Erik Nääs.
Gösta kände sig snart mogen att uppträda, ofta spelade han då
tillsammans med brodern Eskil, som var en ofta anlitad batterist
i olika orkestrar.

Gösta och Eskil medverkade på alla tänkbara tillställningar, såsom
fackföreningsfester, logdanser och aftonunderhållningar. Det gällde
ju att få in lite pengar som hjälp till den ganska magra lönen på
bruket. Sin dagliga gärning ägnade Gösta liksom sin bror åt
målaryrket som han inte kom att släppa, trots att han senare i livet
hade mängder av dansspelningar.

Gösta Burmans orkester: Fr.v: Olle Nordin, piano/vibrafon,
Gösta Burman dragspel, Kurt Lövgren, trummor,
Sven Westerlund, saxofon, och Ivan Jansson, gitarr.
Bild från tidigt 1950-tal

Ganska snart startade Gösta en egen dansorkester med sättningen
dragspel, piano/vibrafon, gitarr, saxofon, kontrabas och trummor.
Orkestern var ofta ute på resande fot och hade engagemang alla
helger, ibland långt från hemorten.

Gösta Burmans orkester hade bl.a. engagemang på en
danstillställning nära tio mil norr om Lycksele, vilket
innebar en ganska lång resväg tur och retur Lugnviksstrand.

Gösta Burman debuterade i radio ganska ung, kanske redan
i början av 1940-talet. Oftast hördes han i duettprogram med
olika kollegor, t.ex. Vincent Hedberg (1919-2000),
Dan Janzon (-1994) och Erik (Pelle) Westin.

Ett program som sändes från Sundsvall den 8/6 1948 såg ut
så här: Gösta Burman och Vincent Hedberg spelar dragspel:

1. "Prior accordion club", marsch (P Deiro).
2. "Ådalsminnen", vals (Hans-Erik Nääs).
3. "Njurundaschottis", )C Wickman).
4. "Livet i Granhede", hambo Ragnar Sundquist).
5. "Populära valstoner", (arr. Burman-Hedberg).
6. "I ur och skur", polka (Andrew Walter).
7. "Konvaljens avsked", vals (Otto Lindwall).

Som synes ett piggt och trevligt melodival som speglar en
del av den tidens lättare underhållningsmusik. Det är inte
utan att man saknar den här repertoaren som helt drunknat
i nutidens skval.

*

Erik (Pelle) Westin från Kramfors, som medverkade i flera
radioprogram med Gösta Burman, berättar att en av deras
sändningar recenserades av Accordion Journalens
radiokrönikör: "Mr Accordi", alias Gunnar Molthon
(1909-2006). Här återges den i sin helhet:
"Från norra Sverige kommer ju de flesta och duktigaste
dragspelarna. Här har vi ännu ett par, som repeterat flitigt
och lagt vinn om att spela väl, nyanserat och musikaliskt,
mycket god bälgteknik och bra anslag, korta och distinkta
basar. Tyvärr måste anmärkas på att basarna ej anslogs
riktigt på samma gång varför kompet haltade. Felspelning
i 'Hörnebohambo' drog också ner något men betyget blir
trots detta med beröm godkänt".
När Westin kommenterar detta skrattar han och säger:
"Roligt att få beröm av en så kritisk man. Att vi spelade fel
i 'Hörnebohambo' var riktigt, däremot hade Molthon inte
rätt när han skrev att våra basar anslogs ojämnt, för vi hade
gjort upp om att bara en av oss skulle sköta basen".
Erik Westin har mycket gott att säga om sin kollega:
"Gösta var en bra dragspelare och dansmusiker med
utpräglat sinne för improviseringar i standardlåtar. Han
hade fin teknik och spelade logiskt utan några överdrifter".
Westin nämner att Göstas son Lars Burman var en
framstående trumpetare. Han kallades i pressen
"en blivande Armstrong" och medverkade under
artistnamnet Lars Jerry redan som nioåring
i pappas orkester.
Gösta Burman var inte den som sparade sig. Utöver sitt dagliga
arbete turnerade han alla kvällar och helger med ett scenprogram
och dansmusik under många år. Omkring 1970 drabbades han
av sjukdom och avled den första februari 1973.

Gösta Burmans radiotrio med trumpetaren Lars Jerry, 9 år.
Fr.v. Gösta, Carl-Gustav Ögren, bas, och Ivan Jansson, gitarr.
Foto från 1953
"Jag och min kusin Seved Källman (han spelade gitarr)
bodde alldeles i närheten av Göstas och vi stod många
gånger utför deras fönster och lyssnade när de tränade
in nya låtar".
Källa: "Kvälstunden 8/12 2006" Bo Gäfvert
Erik (Pelle) Westin, Kramfors
"Ådalingen", Lars-Ivan Söderlund

Några musiker från bygden som spelat med Gösta Burman: Oskar Kvastman, Sandö, violin. Han var gift med min moster Elsy,
född Källman. Arne Sandin, Sandö, bas. Kjell Lungkvist, Lugnviksstrand, gitarr, Oskar "Dacke" Flodén, Lugnviksstrand, gitarr.

Dan Janzon - dragspelsmästare "utan armbågar"

Dan Janzon var född 1933.
Han började spela dragspel, när han var
tio år Den mest kända av Dan Janzons
kompositioner är "Sommarkväll på Sandö".

Dan Janzon gick ur tiden den 20/2
1994. Han blev bara 61 år gammal.

När man gör en lista över alla de fina dragspelarna kring
Ångermanälven - detta dragspelets Mississippi - får man
inte glömma Dan Janzon från Lunde. Men det kanske är
lätt gjort, för Dan var inte den som gärna profilerade sig
själv som person - däremot gjorde han det genom sin musik.
- Han hade inga vassa armbågar och trängde sig inte
fram till radiomikrofonen, säger han vän sedan mitten
av 40-talet Erik "Pelle" Westin.
- Dan hade mycket svårt för det där med "här kommer jag!"
Jag uppfattade honom som en mycket blyg person. Ibland
bad han mig ringa exempelvis till Radiotjänst. Han vågade
inte själv.
I likhet med t.ex. Erling Grönstedt skaffade sig Dan Janzon en
grundläggande musikalisk utbildning inom militärmusiken.
Efter realexamen 1946 tog han värvning vid I 21:s musikkår
i Sollefteå.
Hans huvudinstrument utanför det militära var ju dragspel,
men nu fick han lära sig spela ventilbasun. Efter två år på
I21 bildade han Dan Janzons Trio och turnerade som
professionell musiker. Trion spelade i radio för första gången
1949. Premiären blev mycket lyckad och Dan Janzons Trio
blev i fortsättningen ett mer regelbundet inslag i diverse
musiksändningar.
Dan Janzon var född 1933 och uppväxt i Lunde. Han började
spela dragspel, när han var tio år. Och dragspelet höll han fast
vid långt in i den nya dansbandsepoken.

Åren 1950 och 1951 blev han Ådalsmästare.
Vid en tävling i Östersund 1951 spelade han sig
uppåt och tog hem titeln Norrlandsmästare.
Många av de mera kända namnen hade uppmärksammat
begåvningen från Lunde. Det innebar engagemang med
bland andra Brita Borg och Allan Johansson och Thore
Ehrlings dåvarande vokalist Soina Sjöbeck.
Naturligtvis spelade han också med övriga dragspelskungar
(som man sa på den tiden) och gjorde skivor med bland
andra Andrew Walter och Hans-Erik Nääs. Walter var en
av hans speciella idoler och honom hyllade han speciellt
genom att skriva "Andrew Walterminnen".
Den mest kända av Dan Janzons kompositioner är
"Sommarkväll på Sandö", men man bör också i det
sammanhanget påminna om "Lundeschottis", "Vals i
Ådalen", "Brudvals", "Lill-Niklas, "Vals till Malin" och
"Vals i skymning".
1953 gifte sig Dan Janzon med sin Ulla och började
sedan trappa ner på utespelandet. 1963 arbetade han
på deltid som metallarbetare på Vinemars i Kramfors.
Men 1970 var det dags att ge sig ut i svängen igen.
Den här gången med dansbandet Dan Janzons, som
hade följande besättning: Dan (dragspel och orgel),
Jan Andersson (bas och sång), Kent Engvik (gitarr och
sång), Kernt Jansson (trumpet), Leif Lund (alt- och
tenorsax) och Per Arne Näsmark (trummor).
Trumpetaren Kent var för övrigt son till Dan.
Det blev radio, skivor och (inte minst) en spelning i
Bosse Larssons och Benny Perssons superserie
"Nygammalt". Till en sådan spelning var kön lång.
Från 1984 spelade Dan med Lundegrabbarna - då
mest på hemmaplan. Han var också myckekt aktiv i
Kramfors Dragspelsklubb.
Dan Janzon gick ur tiden den 20 februari 1994.
Han blev bara 61 år gammal.
Källa:
"Kvällstunden" 28/2 2003. Stig Nahlbom

Eric "Pelle" Westin - en av Ådalens mästare

Erik "Pelle" Westin född i Lövvik,
Noraström, Ångermanland.

Eric föddes i Lövvik, Noraström, Ångermanland, den 5 april 1925.
Musiken fanns i familjen: Pappa Bror spelade fiol och ess-kornett i
bruksorkestern och mamma Elin trakterade gitarr och orgel.
Erics första dragspel var ett Paolo Soprani. Han lärde sig spela genom
Ottar E Akres norsk-svenska dragspelsskola, men är i övrigt helt självlärd.
Han kom igång på 1940-talet som dansmusiker.
Sin första orkester startade "Pelle" 1943. Det var en kvartett bestående
av Gösta Westin (ej släkt), Gunnar Nilsson, Karl Norlin och han själv.
Den kallades Gösta Weiners kvartett och kom att bli omåttligt populär
i Ådalen ända in på 1950-talet.
Läs mer om Erik "Pelle" Westin
Dragspelets "Grand Old Man" i Ådalen
Eric "Pelle" Westin - en av Ådalens mästare

- I min barndom samlades alla Ådalens stora hemma hos
oss. Kalle Grönstedt t.ex. bodde hos oss långa perioder
och var ute på spelning tillsammans med pappa. Kalle
hade en enorm aptit på musik och övade gjorde han
praktiskt taget på all vaken tid.
- Det blev mycket nattsudd förstås för musikanterna ty
vägen hem från en spelning gick inte alla gånger med
snabbaste kommunikationerna. Det hände, sedan Kalle
väckts med kaffe på förmiddagen, att han sa: "Ge mig
spelet. Emma".
- Sen satt han i sängen och övade och gav sig knappt tid
att stiga upp och klä sig.

Medan Folke Ellström bodde i Stockholm hade han mycket
kontakt med Kalle Grönstedt. De hade lärt kännas på den tid
då Kalle och fadern Henning spelade tillsammans i
hemtrakterna. Dessa två kom f.ö. till Stockholm sommaren
1933, då de spelade duett på Vanadisteatern, där
Thor Modéen medverkade.

19 år gammal kom Folke med i den smått legendariska
Stockholm Accordion Club. Den leddes då av Gösta
Lundell, men sedan blev ju Gunnar Molthon klubbens
portalfigur.

Folke minns Gunnar som en mycket sympatisk person,
som han spelade en hel del tillsammans med i olika
sammanhang, bl.a. på sjukhem. Då medverkade också
Gunnar Molthons fru med sång.

Två gamla Ådalsmästare:
Kalle Grönstedt och Henning Ellström

Folke var yngst i Stockholm Accordion Club och han fick
vid flera tillfällen framföra en egen komposition;
"Estradpolka". Av övriga egna låtar kan nämnas "Hyllning
till Ångermanland", som Folke skrivit både text och musik till.
Den lär vara populär i olika sammanhang runt om i bygderna
och fins inspelad med Folke Ellströms trio och med sång av
Erling Eliasson.

Här är några ytterligare några av Folkes kompositioner:
"Rälsbussen", en polka som är inspelad av flera musiker,
samt "Kramforsvisan", som segrade i Kramfors kommuns
vistävling 1997. Sammanlagt rör det sig om ett 50-tal stycken.

En dag stegade Folke upp till Radiotjänst, som det hette då,
för provspelning (det var på den tiden då dragspel fortfarande
var acceptabelt hos detta företag...). Provet föll väl ut och
samma dag Folke fyllde 20 år fick han för först gången
framträda i en radioutsändning. Radiotjänst hade då sina
lokaler på Kungsgatan 8. Han spelade solo och inledde med
"Ungdomsglädje" av Jean Gilbert.

Av Senare radioframträdanden kan nämnas ett antal från
Sundsvalls-studion.
Han deltog också i en dragspelstävling i Medborgarhuset
i Stockholm och då stod även Frosini på repertoaren.
Några tävlingar hann det också bli uppe i Ådalen.

Dragspelandet har följt Folke genom livet, men det har trots
allt mest varit en hobbyverksamhet - ofta en mycket omfattande
sådan. Men han har hela tiden haft vanliga jobb också: till att
börja med på SABIS (Slateri AB i Stockholm), men från 19-års
ålder har han tjänstgjort vid SJ. Han var stationskarl och
sedemera tågklarerare, först i Stockholm 1945-51 och från
1951 i Kramfors och Bollstabruk fram till pensioneringen.

Längtan hem till Ådalen blev alltså till slut så stark och han
flyttade till Bollstabruk, där han och hustrun Ulla bor i ett
hus intill järnvägen, strax utanför samhället, alltsedan 1962.

Ulla är född i Nordingrå och paret har två barn, en son och
en dotter. Folke är en populär och eftersökt person, som
gärna engagerades i olika sammanhang.

Folke Ellström har gjort en del inspelningar med
Ådalskompositioner. Dessutom har han framställt en CD för
Länsmuseet på Murberget i Härnösand, som han har ett
speciellt förhållande till.

När Länsmuseet invigdes 1994 ville man för att fånga
gångna tiders liv i sågverksdistriktet också spegla
dragspelets betydelse. Detta åstadkoms genom att man
inredde en kopia av Folke Ellströms hem i Stensätter,
som var stänkt återge ett typiskt arbetarhem på 30-talet.

Där finns bl.a. en gammal radio ur vilken förstås
dragspelsmusik strömmar och på en TV (som avviker
tidsmässigt) kan man se och höra Folke berätta episoder ur
sitt liv. Dessutom finns dragspel utställda runt i omgivningen
ingående i basutställningen "Moderna tider".

Folke Ellström är vidare författare till en liten bok betitlad
"Dragspelt i mitt liv". Den finns att få på Länsmuseet i
Härnösand. Han är en musikalisk allätare, som kunde
lyssna på i stort sett allt - "utom pop"...
Bland favoritkompositörerna på den seriösa sidan nämner
han Schubert och Mozart.

När det gäller Folkes uppfattning om dagens musikutbud,
delar han många kollegors besvikelser över Sveriges Radio.
"De har medverkat till att göra Sverige till ett U-land i fråga
om dragspelsmusk", säger han. "De har ett skivarkiv med
massor med av fin musik, som man aldrig får höra. Dragspel
är ju inte bara 'gammeltjo'. Det finns också mycket fin
konsertmusik skriven för dragspel och framförd av duktiga
dragspelare. Dragspelsmusiken är sedan något år tillbaka
bannlyst i Radio Västernorrland. Bara någon enstaka låt
ibland mitt på dagen i lyssnarnas önskeprogram".

Källa:
"Kvällstunden" 4 februari 2000. Åke Lindberg
"Dragspelskungar i Ådalen". Nya Norrland 1980. Ture Lidbom
Eric "Pelle" Westin

Stig Öbergs Trio, Strömnäs
	Stig Öberg, kapellmästare, dragspel, f. 1924. Studier för Hans Erik Nääs. Egna kompositioner: "Margaretavals", "Höstfröjd", m.fl; Gösta Andersson, gitarr o. kontrabas, f. 1913. Tid. medl. i Rolands swingork., Kramfors; Bror Ullmark, kontrabas o. sång, f. 1920. Turnerat med Karl Grönstedt i Folkparkerna. Repertoar: underhållnings- och dansmusik i kringliggande orter.

Vincent Hedberg, kapellmästare, dragspel, f. 1919. Studier för
Karl Grönstedt, Kramfors. Har tidigare medverkat i Bertil Erikssons
och hans-Erik Nääs ork. samt i radio; Oskar Flodin, gitarr; Rönnberg,
slagverk och sång. Repertar: konsert- och dansmusik. Eng. i Ådalen.

Hilding Erikssons Kvartett, Sandöverken

Gösta Burman, kapellmästare, dragspel, f. 1913. Egna kompositioner:
marscher och dansmusik. Tidigare medverkat i Hans Erik Nääs ork.
samt i radio; Hilding Eriksson, violin och kontrabas; Eskil Burman,
slagverk, f. 1919; Uno Ljung, gitarr och piano, f. 1929. Repertoar:
konsert- och dansmusik. Eng. i kringliggande trakter.

Ellströms Duo, Bollstabruk

Henning Ellström, dragspel, f. 1896. Har vunnit ett stort antal pris vid
tävlingar på skilda håll. Har haft egen orkester under namnet Elströms ork.
Eng.: Södra Teatern, Stockholm, tillsammans med Karl Grönstedt från Sandö,
samt turnéer med Albert Brännlund och Erik Löf från Ragunda m.m;
Folke Ellström, dragspel och piano, f. 1926. Har komponareat "Granbovalsen",
samt vunnit Ådalmästerskapet å dragspel 1944. Modern och gammal med
solouppträdanden.

Ragnar Nordins Kvartett, Lugnvik

Ragnar Nordin, kapellmästare, dragspel och slagverk, f. 1923. Studier
för Hans Erik Nääs och Karl Grönstedt. Har medverkat i "Ragtime Band"
samt i radio. Egna kompositioner: dansmusik och marscher; Evert Byström,
slagverk f. 1921; Elis Byström, kontrabas, f. 1918; Sven Wedin, gitarr.
Ork. eng. i kringliggande trakter. Repertoar: konsert- och dansmusik.

Jack Raines Orkester, Lugnvik

Staffan Nyberg, kapellmästare, trumpet; Gösta Waldow, piano och orgel,
f.1907; Edvin Norlin, gitarr och violin; Karl Norlin, kontrabas och violin;
Teold Nääs, slagverk. Repertoar: konsert- och dansmusik. Eng. i Ångermanland.

Tores Swingorkester, Sandöverken

Lage Sandin, kapellmästare, slagverk, f. 1928. Tidigare medlem i Briokvartetten;
Assar Sundin, gitarr; Tore Andersson, dragspel; Tore Sundin, kontrabas.
Repertoar: modern- och kulturell dansmusik. Eng. i Ångermanland.

Blue Swingers, Köjaviken

Gunnar Molin, kapellmästare, dragspel och piano, f. 1916. Tid. medlem i
Gösta Kjellarssons, Kings och Jack Bobbies ork., Köjaviken;
Torsten Wiksten, gitarr; Lars Melin, kontrabas, f. 1926; John Nordlinder,
slagverk, saxofon och klarinett. Tillhör Rossö-Nylands Hornmusikkår.
Repertoar: modern och kulturell dansmusik. Eng. i kringliggande trakter.

Karl "Kalle" Jönsson, Klockestrand
Flitigt engagerad på fester och andra sammankomster i Ådalen.

August Öberg, Lugnviksstrand
Självlärd dragspelare som fick hjälp av Karl Grönstedt.
Komponerade egna låtar som fanns utgiven på Grönstedts Musikförlag.
August Öberg har med stor sannolikhet haft ett finger med i tillkomsten av
Månsken över Ångermanälven. Läs mer om: August Öberg