Vetenskap och Forskning |
||||
|
Bergen i Himalaya är de högsta i världen för att de är unga.
De växer snabbare än de slits ned.
Himalayabergen har uppstått för att den indiska kontinentplattan
har rört sig
norrut under de senaste 70-80 miljoner åren. För omkring 50
miljoner år sedan
stötte den in i den eurasiska kontinentplattan, och därmed
sköts bergen upp
på samma sätt som om man tar två plattor lera och pressar dem
mot varandra
på en bordskiva.
Himalaya är i geologiskt avseende mycket ung, då bergskedjan
fortfarande är
under bildning. Det är en av anledningarna till att bergen är så höga. Samtliga
berg på över 7000 meter finns i det område där de båda
kontinentalplattorna stöter samman. I dag fortsätter den
indiska plattan att röra
sig norrut med cirka 5 centimeter om året, och bergen i Himalaya
växer fortfarande.
Geologerna anser att Indiens fortsatta
rörelse och kollision med den eurasiska
kontinentplattan får Himalaya att höja
sig fem millimeter årligen.
Den naturliga nedslitningen som beror på väder och vind nöter
bort mellan två
och tre millimeter av bergskedjan varje år. Nettoresultatet är att bergskedjan
fortsätter att växa sig alt högre. Andra höga bergskedjor som de sydamerikanska
Anderna och Alperna i Europa, är också förhållandevis unga, och de har inte
slitits
ned i samma omfattning som de mycket gamla bergskedjorna, till exempel
Appalacherna i Nordamerika. Här har erosion under många miljoner år varit en
bidragande orsak till att höjden är betydligt blygsammare är i Himalaya.
Rökningens ursprung går långt tillbaka i tiden.
Forskarna räknar med att förhistoriska
människor inhalerat rök för att uppnå
en hallucinatorisk effekt, till exempel i samband
med religiösa ceremonier. Det är oklart när
människan började använda tobak till rökning,
men det är i gengäld helt säkert att det var
indianerna som var de första tobaksrökarna.
Innan Columbus kom till Amerika existerade tobaksplantan nämligen
bara där.
De tidigaste arkeologiska bevisen för indianernas tobaksrökning är
hela 4 700 år gamla.
I Kanada har arkeologer funnit en stenpipa från cirka
2700 f Kr, i en utgrävning nära
staden Alberta. Forskarna är dock oeniga om huruvida stenpipan
har använts till
rökning. Ett betydligt senare fynd har gjorts på
den brasilianska ön Marajó. Här har
arkeologerna funnit en rad tubformade pipor från ca 1000
f Kr, och i detta fall är
forskarna säkra på att piporna har använts till
tobaksrökning. Även de mexikanska
mayaindianerna rökte tobak för mer än 2000 år
sedan.
Rökningen kom till Europa i och med Columbus upptäckt
av Amerika 1492.
Columbus hade sett indianerna röka tobak, och då han reste hem till
Europa
tog han med sig tobaksplantan.
I en hög med tegelstenar fann vägarbetare i Cascajal
i södra Mexiko 1999 en stentavla
med skrifttecken. som nu visat sig vara de nu äldsta någonsin i Amerika.
Skrifttecknen är enligt ett mexikansk-amerikanskt forskarlag
nedtecknade 900 f Kr och är därmed cirka 250 år äldre än
de hitills kända skrifterna.
Stentavlan hittades nära olmekercivilisationens högborg och är
enligt antropologerna
ännu en viktig vittnesbörd om att det kan vara olmekerna som utvecklade
skrivkonsten i Amerika. Forskarna har funnit 62 tecken på stenplattan.
En del är kända från andra olmekerfynd, men de flesta har aldrig
tidigare setts.
Tecknen verkar ha graverats in med två typer av redskap, varav det ena
varit
mycket vasst, medan det andra varit trubbigt. Symbolerna på stentavlan
är
i motsats till alla andra forntida skrifter placerade i rader som skall läsas
från
vänster till höger.
Källa: Illustrerad Vetenskap nr. 4 2007
Europa, sommaren 2100
Figuren visar ett ganska extremt klimatförändringsscenario för
hur mycket
sommartemperaturen i Europa skulle kunna öka fram till år 2100 om
koldioxidhalten i atmosfären fortsätter att öka. Medelhavsländerna
skulle
enligt detta scenario drabbas hårdast med 6-10 grader högre
medeltemperatur.
Norra Skandinavien skulle drabbas lindrigare med 1-3
graders höjning av medeltemperaturen.
Vad händer om det blir varmare?
Förutom att det blir varmare på jorden, finns det tecken på
att
ovädren kan bli fler och kraftigare. I vissa delar av världen kan
nederbörden öka, i andra områden minska.
Vi i Sverige kan få mildare och nederbördsrikare
vintrar med
mer regn istället för snö. En del beräkningar visar på
att
sommartemperaturerna kommer att stiga kraftigt i södra Europa
och det skulle kunna skapa ett mer ökenliknande klimat där på
sikt.
Smältande glaciärer i Arktis och Antarktis kan bidra till att
världshavens nivå höjs, men även en högre temperatur
i befintligt
vatten höjer havsnivån på grund av att vattnet ökar i
volym.
Nivåhöjningen beräknas kunna bli någonstans mellan fem
centimeter och en meter på hundra år. Alltså ett ganska stort
resultatintervall mellan olika beräkningsscenarier.
Den del av Golfströmmen som går upp
mot Norska havet är mycket
känslig för förändringar i världshaven. Man har till
exempel noterat
att kallvattenflödet på djupet från norr mot söder har
minskat med
omkring 20 procent mellan Grönland och Skottland sedan 1950-talet.
Detta minskade kallvattenflöde bör innebära ungefär motsvarande
minskning av varmvattenflödet från söder mot norr. Det finns
beräkningar som visar att om utsläppen av koldioxid fortsätter
att öka,
kan Golfströmmen försvagas med 25 procent de närmaste hundra
åren.
Om koldioxidutsläppen gör att vi sakta
men säkert får ett varmare klimat,
så tinar till slut permafrosten på tundrorna. Då frigörs
metangas därifrån.
Metan är en växthusgas som har en temperaturhöjande effekt som
är
25 gånger kraftigare än koldioxidens. På så sätt
skulle
temperaturhöjningen kunna skena iväg och bli ännu kraftigare
än enligt
beräkningarna.
Många platser kan försvinna på
grund av växthuseffekten:
Maldiverna i Indiska oceanen är för många själva symbolen
för ett
lyxliv bland palmer och kritvita stränder. Men den högsta punkten
på öarna ligger bara två meter över havsytan. I takt med
att isarna
smälter och havsytan höjs försvinner Maldiverna allt mer.
Skidåkning i Alperna.
Bara orter på riktigt hög höjd - som Tignes och Val Thorens
- kommer
att kunna erbjuda tillräckligt bra snöförhållanden om 10-20
år.
En populär ort som Kitzbühel i Österrike, på 760 meters
höjd, är dömd
till undergång.
USA:s glaciärer.
I västra Montana, nära gränsen till Kanada, ligger USA:s största
vildmark.
En gång i tiden bredde snö och is ut sig över landskapet. Från
år 1850
till i dag har antalet glaciärer minskat från 150 till 27. Om 25
år befaras
alla glaciärer ha smält bort.
Det finns gott om katastrofscenarier, där
de värsta slutar med att jorden
blir en ny Venus, en planet där växthuseffekten skenat iväg så
att inget
liv kan förekomma. Forskarna som tror att det ska gå så illa
är dock
mycket få.
Varmaste vintern sedan 1880
Den gångna vintern (2006-2007) har varit den varmaste i världen på
över 100 år, enligt amerikanska klimatbyrån NOAA. Medeltemperaturen
under perioden december-februari var 0,72 grader C över genomsnittet
för 1900-talet (TT-Reuters)
Källa:
Allt om vetenskap nr. 2-2007
Aftonbladet 14-3-2007
TT-Reuters
Läs mer om Framtidens klimat på min blogg
Klicka här 
