Sveriges Pomologiska Sällskap har utsett
Sveriges landskapsäpplen. Många av de
utvalda äppelsorterna har sitt ursprung i sitt landskap. Vissa är
utvalda på grund av att
de odlas länge i sitt landskap. Några har sitt ursprung i andra
länder men har valts på
grund av odlartraditionen och härdighet. Här är våra
respektive landskaps äppelsorter:
Skåne-Aroma, Blekinge-Melonäpple,
Halland-Brunnsäpple, Småland-Hornsberg,
Öland-Kungsäpple, Gotland-Stenkyrke, Bohuslän-Veseäpple,
Västergötland-Kavlås,
Östergötland-Gyllenkroks Astrakan, Dalsland-Oranie,
Värmland-Stenbock,
Närke-Sickelsjö Vinäpple, Sörmland-Åkerö,
Västmanland-Fagerö, Uppland-Bergius,
Dalarna-Tunaäpple, Gästrikland-Malmbergs Gylling,
Hälsingland-Bergviksäpple,
Härjedalen-Rött Kaneläpple, Medelpad-Sundsäpple,
Jämtland-Rödluvan,
Ångermanland-Kramfors, Västerbotten-Transparante
Blanche, Norrbotten-Silva
och Lappland-Rescue.
Äpplet
Äpplen odlades mycket tidigt i Iran, och
i Grekland odlades äpplen för 3000 år sedan.
På 300-talet gav en lärjunge till Aristoteles rådet att fortplanta
äppelträd genom ympning
eller okulering, och det genomfördes på samma sätt i dag.
I Sverige finns omkring 400 namngivna äpplen
och många är lokala sorter.
De omkring 400 äppelsorter som odlas i Sverige härstammar från
vilda arter, Malus pumila
och Malus silvestris. Under 1100-talet infördes kristendommen i vårt
land och då anlades
även klosterträdgårdar. De hitresta munkarna var duktiga trädgårdsodlare
och behärskade
även ympningskonsten. De anlade stora fruktodlingar som även fungerade
som plantskolor.
På 1600-talet var trädgårdsodling en väsentlig del i
utbildningen av unga adalsmän. På vinst
och förlust sådde man äpple- och päronkärnor. Det
var det gängse sättet att få fram nya sorter.
Men det tog tid, ty först när fröt blivit träd och givit
frukt kunde resultatet bedömas.
Man vet inte på förhand vad resultatet blir när man sår
frön från äpplen. Varje kärna i ett
äpple bär på arvsanlag från modeträdet, men också
från en okänd "fader".
Ett favoritäpple för många svenskar är Åkerö
som visat sig vara en inhemsk sort. Moderträdet
står ännu kvar på herrgården i Sörmland sedan
1700-talet. Femäkta plantor från moderträdet
har planterats på samma rundel framför herrgården.
Många människor är intresserade
av gamla äppelsorter och att man mer och mer börjar
uppskatta svenska äpplen, som har en helt annan arom än importerade.
Det är viktigt att alla våra äppelsorter finns kvar i framtiden,
för deras egenskaper kommer
säkert att vara värdefulla i ett framtida förädlingsarbete
och för deras kulturhistoriska värde.
Människor vill ha tillbaks de sorter som en gång funnits vid torp,
kolonier eller gamla trädgårdar.
År 1825 sådde en bryggare vid namn
R Cox som bodde i Buckinghamshire i England, nio kärnor
från ett Ribstonäpple. Av de plantorna var två alldeles utmärkta
och döptes till Cox´s Orange
och Cox´s Pomona. Cox´s Orange visades på en utställning
i London på 1850-talet och spreds
därefter till Frankrike och Tyskland. Sorten kom till Sverige 1865 för
att sedan dominera
fruktodlingarna i södra Sverige under flera decennier. Cox´s Pomona
blev allmänt odlad i Sverige
från 1870-talet och framårt. Sorten är fortfarande allmänt
förekommande i våra hemträdgårdar.
Kramforsäpplet blir Ångermanlands landskapsäpple
Kramforsäpplet kan numera titulera sig som
Ångermanlands officiella landskapsäpple.
Ett äpple som från början har sitt ursprung i USA. Det var
den årliga (2005) stora
trädgårdsmässan i Älvsjö i Stockholm som Kramforsäpplet
förärades med den hedrande
titeln. Det var vid 2004 års mässa som kampanjen för att hitta
och dokumentera
gamla äppelsorter i Sveriges alla landskap inleddes. Bakom kampanjen,
som rönte stort
intresse och därmed uppnådde önskat resultat, stod Sveriges
Pomologiska Sällskap
Moderträdet till Kramforsäpplet finns fortfarande kvar i Kramfors
men är i dåligt skick
Med hjälp av ympning ska nu moderträdet förhoppningsvis räddas
till eftervärlden.
Der finns ympade träd med Kramforsäpplet i en del trädgårdar
i Kramforstrakten.
Kramforsträdet finns att köpa hos ett par handelsträdgårdar.
Man kan på goda grunder
anta att trädet nu kommer att bli mer efterfrågat. Trädet,
som fortfarande ger mycket
god frukt, planterades av Beda Forsell på 1920-talet. Hon fick ett amerikaäpple
vid
kajen i Öd och sådde sedan äpplets frön som blev moderträdet.
Hon tyckte att äpplet
smakade väldigt gott. De kriterier som gällde för att vara
aktuell för utmärkelsen till
landskapsträd var att historien är kartlagd, att moderträdet
finns kvar samt att
äpplet är gott och friskt.
Källa: Tidningen Ångermanland 23/4,
29/4 2005
Pensionären nr. 9 2005
En god vän har berättat för mig
hur han upplevde IT-konsultbranschen i mitten av 90-talet.
Efter att ha läst systemvetenskap vid universitet, tog han arbete som
IT-ansvarig och lärare
vid en en av Sveriges största gymnasieskola. Efter 3 år ville min
gode vän testa något nytt
och tog ett jobb som systemanalytiker inom ett stort företag:
Följaktligen tog jag steget in i IT-konsultbranschen
i mitten av 90-talet och fick uppleva en
fullständigt besinningslös tid. Detta var ju den period då
finniga 18-åringar beräknades
omsättan 20 miljoner pengar om året för att de kunde lite
HTML. Den logiken förstod
jag aldrig riktigt, och på den tiden undrade jag ofta om det inte fanns
någon annan som
såg att kejsaren inte hade några kläder. Sedemera kom ju
den stora kraschen, men
jag var ganska förvånad över att det så länge gick
att lura så många genom att erbjuda
så lite. Det var i alla fall en kul och intressant tid, och vid tillfälle
skall du få höra riktigt
roliga historier.
Som IT-"konsnylt" jobbade jag mest
med projektering och hanterade ett mycket
stort projekt för en logistikfirma. Det var ganska hektiskt, så
under hela 1998 hade
jag bara en veckas semester och jobbade något så sanslöst
att mina vänner slutade
att ringa och fråga om jag ville gå på bio, konserter etc.
De visste radan att svaret
skulle bli nej, beroende på jobb.
Under juluppehållet det året tog
jag mig en funderare på om livet kanske kunde
innebära något annat än jobb hela tiden och arbetsveckor på
70 - 80 timmar, och det
var mycket obehagligt att se de kolleger som blev helt utbrända. En av
dem var
sjukskriven i ett halvår och vilade upp sig med promenader i naturen,
fiske o.s.v.
När han så kom tillbaka, full av ny energi och aktivitetslusta,
och slog på sin dator
fick han meddelandet "Du har 12 467 olästa emails", varvid
han blev alldeles vit i
ansiktet och började skaka.
Min bror, Bo Söderlund, boende med sin sambo
Ingrid på hennes
gamla släktgård i Boda Norrala i Hälsingland, hittade detta
gamla
dokument från 1800-talets slut när han städade ur en garderob.
Dokumentet visar att man på den tiden måste ha ett tillstånd
och
nummerskylt för att åka Velociped.
Jag minns från min uppväxt på Lugnviksstrand i Ådalen
några äldre
personer som hade en cyklar med nummerplåtar på.
På den gamla goda tiden fick man inte framföra
cykel (velociped) hur som helst.
En nummerskylt skulle sättas på cykeln. Vilket framgår av
följande.
Besked
Att Hans Persson i Boda, Norrala socken, enligt
Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i länet faststälda reglemente för velocipedåkning
här i staden med område, denna dag anmält sig såsom
innehafvare
af velociped och erhållit N:r 512. varder härmed till bevis meddeladt.
Söderhamns poliskontor 22 Maj 1899
O Jansson
Polisöfverkonstapel