Sandö

Sandö: foto från berget vid Lugnviksstrand
Sandö glasbruk mitt på ön.
Det första sågverket låg längst t.h på Stampudden
Det nya sågverket låg bakpå ön t.v. där brädgården syns

Sandö - kortfattad historik åren 1750 - 1928
Sandö Sågverk
Sandö Glasbruk

Sandös historia

Sandös historia före 1750 är så gott som okänt. Sandön ägdes av Lugnviks byalag.

Om det fanns någon verksamhet på Sandön är inte känt. Kanske fanns det utslått och

fiskarstugor på ön, för laxfiske har säkert förekommit.

Planerna på ett glasbruk förlagt till Sandö i Bjärtrå socken i Ångermanland, går tillbaka till

slutet av 1740-talet. År 1747 anhöll ett antal personer hos Kungl.Maj:t att få upprätta ett glasbruk i

Ångermanlands södra fögderi och Ytterlännäs socken, på den s.k. Gardsholmen i Staviken, vid

Ångermanälvens utlopp i Stora Hammarsfjärden, under skattehemmanet Nordanåker. Men så blev ej

fallet. I stället utsågs till plats för det tilltänkta glasbruket Sandön, belägen 1 1/2 mil nedanför

Hammarfjärden, i östra ändan av Bjärtrå socken. Intressenterna betingade sig här, enligt

Nora häradsrätts den 2 november 1748 meddelade bevis, tjänlig byggningsplats av Lugnviks byamän.

Den 26 november 1750 tillägnades intressenterna rätt och frihet att på Sandön få inrätta och driva

och fortsätta ett glasbruk, "utan hinder och intrång, det bästa de kunna och gitta".

När Sandö glasbruk stod färdigt hade det endast en konkurent i Norrland, nämligen det år 1848

grundlagda Ströms glasbruk vid Umeå, som börjat sin verksamhet 1751.

Det äldsta i arkiv bevarade besiktningsprotokoll från Sandö härrör från hösten 1783. Själva verket med

åbyggnader beskrives häri sosåm varande belägna "å en i stora Ångermanälven varande och

kringfluten holme, Sandön kallad, om ungefär 14 tunnland vidd, samt på en dess udde norrut

och nära till vatten å ömse sidor".

Sandö - kortfattad historik åren 1750 - 1928

1750 Ett glasbruk anlades

1850 Tonsättaren och musikern Franz Berwald blev glasbrukedisponent

1853 Berwald lät uppföra ett ångsågverk på Stampudden sanmt ett Bayersk ölbryggeri

1858 Berwald lämnar Sandö

1862 Sågverket och brädgården eldhärjades

1867 Det andra sågverket anlades på Stampudden

1878 Gustf Lewerentz kom till Sandö och blv disponent

1885 Ytterligare en ångsåg upfördes, men denna gång vid Killingholmen

1888 Storbrand som ödelade den gamla sågen från 1867 tillsammans med brädgården,

glashyttan, handelsboden, kajer samt tre fartyg

1889 Disponentvillan uppfördes

1897 Glassliperiet uppfördes (finns kvar ännu 2006)

1904 Återigen lades hyttanläggningen i aska

1905 En ny hyttanläggning uppfördes och den blev den sista

1909 Den omtyckte industriledaren Gustaf Lewerentz avled

1918 Sågverket vid Killingholmen eldhärjades

1928 Driften vid Sandö glassbruk lades ner

Sandö Sågverk

Ångermanälfven vid Sandö-Lunde

Sandö Sågverk
Killingholmen t.v.

Sågen

Plankbärare vid Sandö sågverk
fr.v. övre rad: Albin Olsson, Em. Melander, Erik Nordlander - Melander
Nedre rad: Olov Nordin - okänd, Jonas Estman, Petter Nordin, Janas Ramström, Jakob Krooks


Sandö sågverk eldhärjades år 1918	Sandö sågverk efter branden 1918, vid kajen S/S Frej

Sandö sågverksherrgård
Sågverksherrgården inrymde både förvaltarbostad och sågverkskontor
På 1940-talet användes den hamla sågverksherrgården som elevhem för
verskstadsskolans elever. På övre våning bodde verstadsskolans
kamrer Eric Hansson med familj

Bebyggelse på Sandö. Glasbruket och arbetarbostäder för glasbruks och sågverksarbetare
Fotot från 1910. Vy över den koncentrerde bruksbyggelsen med den efter
1904 års brand nyuppförda hyttan och stora vedförråd i förgrunden. Den långa
längan framför hyttan är skärkammaren samt packkammaren. I hyttan inrymdes vannan
och en glasugn. Byggnaden till vänster med gavelspetsen och skorstenen innehöll
också en ugn. Komplexet med de tre gavelspetsarna inrymdes dels sträckugnarna dels
plats för lagring av glasvalsarna. Längst till vänster Stampudden med en stor arbetarbarack.
Den förfallna kajen med pålkranarna är minnen från brukspatron Wallis tid då sågverket
låg på Stampudden.
1926-27 revs sågverkskasernen närmast Killingholmen (längst ner till höger på bilden)
och fraktades till Klockestrand där huset blev
grundstommen till affärshuset Konsum

Johan Berglunds diversehandel, Öhmans hattaffär och begravningsbyrå. Köpmannen Öhman bedrev även droskrörelse.
Intill hattaffären låg en gammal gård som kallades Bahia.
Fastigheterna eldhärjades på 1930-talet.
Näslunds på "Leret" (f.d. Gyllenskepps).

Sandö sett från Klockestrand, omkring år 1910.
På Sandö kan man se från vänster sågverkets personalmatsal, som uppfördes 1900 (på senare tid bostad åt familjerna
Bagge, Jansson, syster Beda m. fl.). Till höger därom
Sandö diversehandel. Den första bolagshandeln var belägen
intill Stampudden, till höger på bilden, eldhärjades år 1888.
Glasbruksledningen beslöt då, att en ny bolagshandel skulle
uppföras vid färjeläget vid Klockestrandssundet.
Placeringen av den nya diversehandeln passade utmärkt
för att kunna tillgodose både sågverks- och glasbruks-
befolkningen med varor. På Sandö t.v om sågverkets personalmatsal, uppfördes 1903 Klondyke gårdarna för sågverkets arbetare. Sågverksarbetarna hade tidigare bott på Killingholmen och i de byggnader närmast sågverket

På Klockestrandssidan:"Gröningen", vid lilla Sandöbrons norra fäste till Sandö var det en båt-färjeled till Sandö.
Där uppstod tidigt en bebyggelse med affärsverksamhet.

Sågverksarbetaren Frans Kvastman med familj.
Makarna Frans och Maria.
Sönena fr.v. Birger och Oskar.
De var bosatta på Klondyke på Sandö
Oskar gifte sig med min moster Elsy Källman 1942.
Birger flyttade till Värmland och blev musiklärare.
Oskar blev hembygden trogen. Båda var duktiga fiolspelare

Klondyke på Sandö
Bröderna Oskar och Birger Kvastman

Läs mer om Klondyke

Sandö Glasbruk


Sandö, gamla smedjan Fotot är daterat till 1946 Fotograf : Bo Hellman	Gamla och nya smedjan Fotot är daterat till 1946 Fotograf : Bo Hellman


Smedja från 1906 Fotot är daterat till 1946 Fotograf : Bo Hellman	Smedja från 1906. Fotot är daterat till 1946 Fotograf : Bo Hellman

Sliperiet, Sandö glasbruk. Artisten och glasmålaren Hugo Schultz anställdes vid Sandö glsbruk år 1898 och verkade där till 1909, då han flyttade till Kristinehamn. I det nyuppförda sliperiet inrättades en särskild sliperi- och konstglasavdelning under ledarskap av Schults.
Glassliperiet uppfördes år 1897 och är den enda kvarvarande byggnaden som år 2006 finns kvar sedan glasbrukstiden.

Foto: Hugo Schultz


Isupptagning 1920-tal: Utrustade med järnkrokar och issågar sågade männen ut stora isblock som lastades på slädar	Isupptagning på Ångermanälven intill Sandö glasbruk på 1920-talet. Isblocken kördes till iskällaren, som fanns intill disponentvillan. I bakgrunden Svanö fabrik

Foto: Carl Nording. En ofta anlitad fotograf i Sandöverken
------------------------

Iskällaren: Ju kallare och torrare luften är, desto mer nedsätts livsverksamheten has de bakterier, mögel- och jästsvampar samt andra mikroorganismer som angriper våra livsmedel. På olika sätt har människan under tidens lopp förstått att utnyttja detta förhållande genom att bygga:
Golvkällare (under köksgolv). Jordkällare. Iskällare
Under riktigt kalla vinterveckor var isen på sjöar, åar och älvar fast, tjock och glasklar. Då sågade man ut stora isblock som kördes till en iskällare. På Sandö fanns iskällars intill disponentvillan. Även bolagshandeln hade en iskällare