Sveriges landskap
ådalingen
 
Ångermanland
index 

Styvmorsviol - Viola tricolor Ångermanlands landskapsblomma

"Den trefärgade violen". Det finns en legend om hur den fick sina färger. Alla marker var översållade av violen. Hon hade en så berusande doft att människorna trampade ner gräs och nysådda åkrar för att plocka den och njuta av dess doft. Då vände den lilla blomman sitt huvud mot himlen och bad: "Heliga Trefaldighet, tag från mig min doft på det att säden inte skall förstöras för min skull". Jag vill istället ge dig mina färger, den gyllne för Fadern, renaste vitt för Sonen och violett för den helige Ande. Gud tog bort hennes doft men sade: "För din ödmjukhets skull ska du bära vårt namn". Så heter hon på många ställen Trefaldighetsblomman.

 

Blomstersång i barndomsland - Artur Erikson
Styvmorsviol - Viola tricolor : Tre färger - En sommar som förblir

 

Tre färger har min kronas blad, tre toner har min sång
Styvmorsviolen stiger opp och sjunger sommarn lång.

Refr.:
Tre färger, tre toner blommande treenighet
Blomma, blomma - Heliga Trefaldighet

Min färg är botens violett ett rop till nådens Gud
Som valthornsklang i Nolaskogs mitt hjärtas böneljud

Min färg som helgonskrudens är när natt har blivit dag
till Höga Kustens orgelton om renhet sjunger jag

Och solens guld ger glädjens färg till tegarnas viol
Och älvens sorl är blomsterskratt som drillar på fiol.

Tre sköna färger blomman bär Hon döpts till salighet
i juninattens sommarregn: Heliga Trefaldighet.

KORAL:

En sommar som förblir
skall en gång uppenbaras
när skapelsen förklaras.
I himmelsk harmoni
Guds sammartid skall gry
Trefaldighetens morgon
då världen blivit ny

 

Faktaruta om landskapet Ångermanland

Areal: 19 800 kvadratkilometer, 4,8 procent av Sveriges areal
Befolkning: 121 808 (2004) - 1,35 procent av Sveriges befolkning
Länstillhörighet: Till största delen ligger Ångermanland i Västernorrlands län,
men vissa delar tillhör Jämtlands och Västerbottens län
Kommuner: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Örnsköldsvik
Största kommunen: Örnsköldsvik (både till befolkning och areal)
Största älvar: Ångermanälven. Övriga älvar är Faxälven, Fjällsjöälven, Gideälven
Högsta berg: Tåsjöberget 635 meter över havet
Största sjö: Tåsjön
Nationalparker: Skuleskogen
Medeltemperatur sommar: 16,4 C

Landskapssymboler
Landskapsblomma: Styvmorsviol
Landskapsäpple: Kramfors
Landskapsdjur: Bävern
Landskapsfisk: Sik
Landskapssten: Nordingrågranit
Landskapsfågeln: Gråspett
Landskapsmossa: Tät Fransmossa
Landskapssvamp: Sillkremla
Landskapgrundämne: Kol
Landskapsinsekt: Hornstekel
Landskapsstjärnbild Lilla hunden
Landskapsstjärna Procyon

Lista över sjöar
Betarsjön
Gissjön
Graningesjön
Lemesjön
Stora Degersjön
Ödsbysjön
Önskasjön

Lista över vattendrag
Hörnån
Öreälven
Leduån
Lögdeälven
Husån
Gideälven
Moälven
Nätraån
Faxälven
Fjällsjöälven
Ångermanälven



 

Landskapet Ångermanland har en spännande historia. Landskapsnamnet
betyder havsvikslandet. "Anger" betyder havsvik på fornnordiska.
Långt tillbaka i tiden var det en havsvik ända upp mot Näsåker och med
Mjältön som en liten grynna mitt i viken

Ångermanland har under tidens lopp utnämnts till Sveriges vackraste
landskap, men har också kallats för motsättningarnas landskap.
Med ett innehåll av både skönhet, industrihistoria, kulturpersonligheter
och upplevelser av alla de slag. Ett landskap med hav, skog, sjöar och
berg och de speciella niporna.

Ett landskap med sin historia om stenålderjägare, stormän, pilgrimer,
häxbränning, industriutveckling och demonstrationer har lämnat
historiska minnesmärken. Det finns inga runstenar som minner om
forna tider, men här finns Nordens största hällristningsområde och
gravhögar på flera platser - med fynd från hela världen.

Nutid: Världsarvet Höga Kusten, idylliska fiskelägen - vissa med en
omisskännlig surströmmimgsdoft, den mäktiga Ångeermanälven som
går genom landskapet, en älv som en gång lockade med stora forsar
dit laxen vandrade i mängder. Nu är forsarna förvandlade och kraften
i vattnet används till värme och ljus i våra hem.
Ådalen,Höga Kusten och Nolaskogs är några av de områden som
blivit bekanta.

För 20 000 år sedan under den senaste istiden täckte inlandsisen
stora delar av norra Europa. Den uppskattas ha varit ca 3 km tjock
i sina centrala delar utanför nuvarande Höga Kusten. Den ofantliga
tyngden från ismassan beräknas ha pressat ner jordskorpan 800 m
under dagens nivå. När isen började smälta för ungefär 20 000 år
sedan lättade trycket och en landhöjning inleddes. Jordskorpan har
allt sedan dess strävat efter att återta sin forna form.
Landhöjningen vid Ångermanlandskusten är nu 8 mm/år, och kommer
kanske att höjas ytterliggare 50 m.

Världens högst belägna strandmarkering efter den senaste istiden,
286 m över den nuvarande havsnivån finns i Höga Kusten.
Den högsta strandlinjen kan studeras på så kallade kalottberg. Det
är berg med ett täcke av morän med växtlighet högst upp på toppen
och därunder en zon av kalt berg. Moränkalotten bildades på de
bergknallar som stack upp ur havet när inlandsisen försvann. Dessa
högsta delar av berget utsattes inte för samma påverkan av havet
som dess nedre delar.

Den högst belägna strandlinjen inom ett område benämns höga
kustlinjen, HK. Den högst belägna strandlinjen i världen efter den
senaste istiden finns bl a i Skuleskogen.
Klapperstensfält är ett av de lämningar som visar var strandlinjen
tidigare gått. På Högklinten i Mjällom finns världens älsta och högst
belägna klapperstensfält. Det år ca 9 500 år gammalt och ligger på
260 m höjd.

Den 20 november 2000 beslutade Världsarvskommittén att införa
Höga Kusten på den s.k. världsarvslistan.

 

 

Den Ångermanländska Hembygdens Poesi

 

"Innanfönster"

På enkelrutans tid, som var före 3 glasfönstrets och det kopplade fönstrets tid,
satt man på senhösten in ett extra fönster innanför enkelrutan. Ett "Innanfönster".

Om dä må berättas.

"Innafönstra"

Roligt va ä
å ta ut dom på vor´n
men tongsamt
å he in dom
om höst´n.

Säskilt om man hadd glömt
å skrive oppå kant´n
va dom skull sitte nasch.
"Kök mot ån"
å sånnarn
skull ä stå
för ene fönstre
va int´annre likt.

Vadd´n
å måsan
å kattföttern
emella,
å viktigt va ä
att måsan va tör,
för ännars vart ä
imma mella rutern
som såt hele vintern.

Folke mått ha trott
att man höll på
kok in ålgkötte
åre rônt.
Klisterremsern
tjôrve ihop säg
sen man hadd blött dom
här i kaffefate.

Men feck man lös dom
tå kläa
å va sä smeta fast dom
dör dom skull sitte
då vart ä ju bra.
Men rektigt tätt vart ä sällan,
å vintern igenom
pep ä å let
olike bita
här i ä dänn remsern
då dä blåste ute.

Tröjsamt hörles ä,
å jäg vet int´
om bita vart
så myttje bätter
sen radion komme.

Nils Eric "Nikke" Sjödin: Innafönstra ur Mesbärarfolke´

topp