Trä- och massaindustrin i orten Lugnvik under 1900-talet
Lite historik om träindustrin
Lugnvik var fram till 1870-talet en ren jordbruksbygd. I
början på 70-talet fanns en
ung man som hette Axel Nilsson. Han började att uppföra ett
sågverk, med tyvärr
blev detta bygge ej färdigställt. Arbetet med
sågverket övertogs sedan av en norrman,
Ole Gjörd. Han uppförde tillsammans med två andra
personer det första sågverket i
Lugnvik år 1874.
Det finns inga uppgifter om storlek och produktion vid sågen.
Driften pågick i tio år,
sedan tog elden den. Denne Gjörd var den person som lade grunden
till Björkå AB.
År 1884 började man bygga en ny såg.
Brädgården fanns kvar sedan tidigare. Ett mindre
sågverk fanns också i Hallstanäs, under en tid som
hyvleri. Det byggdes därefter om till ett
tvåramigt sågverk. Ofta stod driften stilla vid det lilla
verket. Man använde sågen som ett
"konjunkturdragspel". Driften lades ner 1920 och sågen
skrotades.
På samma plats byggde Björkå AB ett
träsliperi år 1922. Sliperiet hade i början en
kapacitet på 12 000 våt-ton. År 1924 byggde man ut
fabriken till 55 000 våt-ton om
året. Högfors kraftstation som ägdes av
Björkå AB försörjde fabriken med elektricitet.
Hallstafabriken hade åtta slipverk och fyra pappersmaskiner
fram till nedläggningen
mars 1967. 175 personer förlorade därmed sina arbeten i
företaget.
Såverksepoken hade kulminerat på 1920-talet,
många sågverk stannade i Ådalen.
Några förstördes av bränder och byggdes
därefter ej upp. Men i Lugnvik fortsatte
sågdriften. Björkå AB moderniserade
brädgården 1934 till 1937.
En ny såg uppfördes 1923 för en miljon kronor
på samma plats där nuvarande sågverk står.
Den sågen fick sin elförsörjning via en
ångcentral som gav 2000 hk. Tre delningsramar
tiiverkade 12 000 standard virke per år i dagskift. År
1960 rev man brädgården. I stället
byggdes torkhus, justerverk och magasin. Truckar skötte
utlastning vid kaj till båtar.
SCA AB köpte 1967 Lugnviks sågverk av Björkå
AB. Sågen moderniserades under 33 år till
en toppmodern industri. Trots det lades driften ned i september
år 2000. Sågen som klarat
bränder och två världskrig. En 126-årig epok
var till ända.
Många frågar sig om denna nedläggning var riktigt
förankrad. Ännu år 2003 fortsätter
driften vid sågens justerverk där nya produktionsrekord
slås. På grund av nedlägningen
drabbades 80 personer av arbetsbrist.
Kort beskrivning på ett långt liv Intervju med Ruben Sundström
Det kan man sätta som rubrik på Rubin Sundström, född 1898, i Själand, Vibyggerå.
Han kom till Lugnvikssågen 1922 och började i
brädgården och bodde i en kasern
som hette Skatan. På den tiden var sågen stängd
på vintern. Då blev det skogshuggning
uppe i Björkå, Grönåsen. Där fick huggarna
bo i skogskojor. Senare när sågen gick året
om blev han sorterare i brädgården, så
småningom skiftbas. Han fick ansvaret för
utskeppningen av virket till inkommande båtar såväl
i Lugnvik, Bollsta och Holmsund.
1934 byggde Ruben och hans fru, Fanny, ett eget hus i Lugnvik.
Där föddes tre barn.
Fortfarande, som änkeman från 1980, bor han där. Vad
beträffar hälsan har Ruben
varit en krutgubbe. Allvarliga sjukdomar har han klarat sig
från. Hörsel och minne är
inte vad det varit. Det kan man ju inte heller begära, när
man är 104 år.
Ruben Sundström avled i april 2003.
Pråmslipen Intervju med Karl Dahlberg
Pråmslipen i Lugnvik var belägen på Skatan.
Där byggdes nya och reparerades gamla
pråmar. Pråmarna byggdes med spant, naturligt vuxna
träd med kraftiga rotben. De som
jobbade där fick ibland själva söka dessa träd i
skogen. Ibland köptes de in från bönder,
vilka hade dylika träd på sina skogar.
Arbetet på pråmslipen var tungt, kallt, våt och
smutsigt. Pråmarna drevades med tjärdrev,
hela pråmen tjärades för att stå emot vatten.
Virket från sågen lastades i dessa pråmar.
Bogsebåtar drog ut pråmarna till fartygen vilka då
inte kunde gå in till kaj utan lastades
ute på redden.
Kalle Dahlberg kom med sin familj till Lugnvik år 1919. Hans
pappa hade då fått arbete på
pråmslipen. Flytten från Nora skedde via en pråm
vilken drogs upp till Skatan. Där hade
bostad ordnats i "Skatakasernen". Kalle var då ett år.
Der var så kallt i kasernen vintertid
så barnen fick vara uppe i sängarna. Kalles pappa var en
duktig snickare och arbetade
tillsammans med Harald Höglund d.ä. Vintertid bedrevs inget
arbete med pråmarna.
Arbetarna fick då få hem utan lön.
Reparationsarbeten i kasernerna samt skogsarbete
kunde förekomma.
1925 köpte Kalles pappa ett torp vilket gjorde att den värsta nöden hölls borta.
1935 började Kalle sitt arbete på pråmslipen. Han
var då 17 år. Då hade även Henning
Edholm sitt jobb där. Det negativa med arbetslöshet
på vintrarna fortsatte även nu.
Arbetarna kunde erhålla s.k. "matlappar" men måste
då utföra arbeten i form av reparationer,
kastvedshuggning samt snöskottning åt "finfolke",
även änkor och sjuka fick hjälp.
1960 var pråmslipens saga all. Kalle börhade jobba
på torkhuset. Arbetarnas villkor hade
under åren förbättrats tack vare
fackföreningarnas inträde och arbetarnas kamp för
ett
drägligare liv.
Telegrafstation Anna-Stina Palm berättar 26 okt 2003
Anna-Stina kom till Lugnvik 1935 för att arbeta som
telegrafist på Telegrafstationen i
Jonas Bergmans hus, numera Lugnviksvägen 66. Stationen hade
tidigare funnits vid
Mälands Hotell vid utfarten från Skolvägen till
Mälandsvägen. Gerda Frånlund var
stationschef. Telegrafisten hade direktkontakt med abonnenten.
Automatiseringen kom
i början av 50-talet.
Anna-Stina började sin arbetsdag kl 7 på morgonen med
ett kort uppehåll för lunch då
Gerda avlöste henne. Sedan fick Anna-Stina sitta vid
växelbordet fram till kl 21.30, med
små korta pausar. Stationen var öppen varje veckodag.
Så småningom fick Anna-Stina
en eftermiddag ledig varje vecka. När hon slutade sin
tjänst 1939 hade det lagstadgats med
två veckors semester, vilket var storslaget. Förutom
växelarbetet skulle telegram skrivas och
bäras ut till hela Lugnviksområdet, Bergsviken,
Justerbacken, Storsvedjan, Kinnmärgen,
Koltjärn, ofta i mörker, kyla och halka. Befolkningen kunde
ringa från stationens telefon,
som fanns i en speciell hytt i rummet bredvid växelrummet.
Samtalet kostade 20 öre inom
byn, dyrare för rikssamtal.
Många sjömän från båtarna vid
sågverkskajen använde sig av telegrafens
tjänster.
När Anna-Stina började sin tjänstgöring, 1935 var
månadslönen 25 kr. Mat och husrum
ingick dörutöver som förmån. 1939 slutade hon
på växelstationen och då hade lönen
"ökat"
till 35 kr, som hon fick nytta av endast fyra månader.
Som lite kuriosa kan nämnas att Anna-Stina fick skriva ut 60
st telgram när landsfiskal Borin
fyllde 60 år.
I början av 1900-talet hade Lugnvik sin poststation i
bankhuset, nuvarande Skolvägen 5.
Detta stora hus som inrymde bank, post och annan verksamhet brann
1937.
Därefter användes det hus som i dag är
Tornvägen 5 till post och även hyreslägenhet till
föreståndarinnan, fröken Zeier. Hon hade också
tjänstgjort i det nedbrunna huset. Många
kunder hämtade själv sin post hos fröken Zeier.
När lokalen stängdes där, flyttades verksamheten
till samma hus som telegrafen, nu
Lugnviksvägen 66, då J Beergman som ägare. Där
tjänstgjorde Signe Eriksson som
stationsansvarig och hade till sin hjälp biträdet Ingrid
Sjölund.
När "Stiftelsehuset" blev färdigt 1964 flyttade
ånyo Posten, dit till nya och tidsenliga
lokaler. Nu tjänstgjorde Anne-Marie Näström som
stationsansvarig och hon efterträddes
av Anna Vallin.
Vid tidpunkt när Posten drogs in från Lugnvik 1 okt
1994 fanns Lajla Hjeltström som
postmästare. Därefter har det varit post i butik och
lantbrevbärare.
Övriga biträden: Marianne Berglund, Irja Likamaa, Elsy Björner, Ann-Lisa Sjölund.
Brevbärare: Hilding Ulander, Ingegerd Kvassman, Gun
Näslund, Maja Sölvebring,
Ulla Forsberg, Maj Wedin, Gunnel Sedervärn-Ripatti, Leif
Eriksson, Torsten Eriksson,
Eva-Marie Wiberg, Erik Nyman.
|
Affärer och företag i Lugnviks samhälle 1948 |
|
(* 7 st livsmedel) |
Tel |
|
1. Bergabo Handselsträdgård. (J V Källman) |
35 |
|
2. Calles Sport (C Pallin) |
66 |
|
3. Kalle Edholm Cyckelverkstad |
142 |
|
4. Calle Forsbergs Café |
84 |
|
5. Hotell Mäland |
22 |
|
6. Hällströms eftr (Lundbergs ) Beklädnadsaffär |
139 |
|
7. Källströms eftr Pappershandel |
24 |
|
8*Konsum Solid i byn |
|
|
9*Konsum Solid Lugnviksbacken |
|
|
10. J H Libell Skoaffär |
36 |
|
11. Lugnviks Kemiska tvätt och press |
48 |
|
12. Lugnviks Färghandel. (Nordlander) |
60 |
|
13. Lugnviks Bilstation, 4 taxibilar |
91 |
|
14*Lugnviks handel AB |
6 |
|
15*Lugnviks handel filialen |
47 |
|
16 Lugnviks Motorverkstad (Lundkvist) |
7 |
|
17. Lugnviks Snickeri och möbelaffär (Åslund) 15 pers |
47 |
|
18. Lugnviks Trähus ( L Sjölund) |
56 |
|
19. Alfred Nilssons Bageri |
|
|
20. Bengt Nilsson Järn och Elektriska (36) |
40 |
|
21. Harry Norbergs Plåtslageri |
29 |
|
22. J Norlins Hyvleri och snickeri |
50 |
|
23. G Nordlanders Kioskhandel |
95 |
|
24*Per Persson Charkuteriaffär |
|
|
25*G Petterssons Diversehandel, Hallsta (f d Nordlanders) |
131 |
|
26. A Wedin Urmakeri, Ödstjärn |
28 |
|
27. E Öbergs Rörledningsaffär |
21 |
|
28. A Öbergs Slakteriaffär |
5 |
|
29*Torvald Nilssons Diversehandel, Justerbacken | |
|
30. Harald Nordstrand Frisör | |
|
31. Café Wallows | |
|
32. Skomakeri Dahlkvist | |
|
33. Skomakeri Edholm | |
|
34. Björkå AB Trämassefabrik | |
|
35. Björkå AB Sågverk | |
|
36. Bodéns diversehandel, Byn | |
Fiskhandlare och gårdfarihandlare m.m. Intervju med Astrid Björk
Fiskhandlare Sigurd Björk född 1901 övertog handeln
efter sin far, då han kom tillbaka från
Amerika där han vistades mellan åren 1923-31. Han
började troligen 1932 eller 1933 åka
runt med fisk till hushållen i bygden i egen bil under
vår, sommar och höst. Många av köpen
gick till så att man satte en hink eller ett fat med pengar
på dikeskanten. Björk lade dit
fisken och satte tillbaks hinken.
Under vintern arbetade han i skogen eller med andra tillfälliga
arbeten. De senaste åren även
på träsliperiet i Hallstanäs.
Gårdfarihandlare var Alfred Melin från Nyhamn som
sålde kläder och tyger (per cykel) tog
bl a upp beställningar och tog mått på kostymer.
Lindstrand på Kinnmärgsbacken åkte omkring med
trehjulig cykel+kärra och sålde manufaktur,
tyger, sybehör mm.
Karl Grönstedt, Lugnviksstrand sålde kläder och tyger
Gunnar Grönstedt sålde kläder, skor mm
Alfred Westin sålde kläder och tyger
Rylander, Bergsviken sålde kläder, tvål som han själv tillverkade, var även skrothandlare
Ture Westin sålde pälsar
Pettersson "Sill-Pelle" från Eriksfors cyklade omkring och sålde sill
Albert Öberg slaktade och åkte även omkring och sålde kött
Per Olov Sondell sålde strömming. Albin Sandström hjälpte till, var anställd av Sondell
|
Bagerier-Caféer-Slakterier |
|
Mjöl från bönderna/affärerna byttes till limpor från bagerierna |
|
Bagerier | |
|
Emmy & Dager Wallgrens | |
|
Alfred Nilsson |
Bruksvägen 10 |
|
Hjalmar Walldow |
Mälandsvägen 15 |
|
Caféer | |
|
Walldows |
Mälandsvägen |
|
Hulda & Kalle Forsberg |
Bruksvägen |
|
Emma Fälldin |
Bruksvägen |
|
Slakterier | |
|
Albert Öberg |
Tornvägen |
|
Pelle Persson |
Bruksvägen |
|
Johan Nordin |
Högbovägen |
|
Större jordbruk från Kinnmärgen räknat | |
|
Tidigare ägare |
Nuvarande ägare |
|
Carl Johan Berglund |
Aare Berglund |
|
Henning Strinnholm |
Ivar Eriksson |
|
Harald Skogman |
Karl Erik Byström |
|
Linus & Erik-Olov Eriksson |
Gunvor Eriksson |
|
Karl Nordlander (F d badanstalt) | |
|
David Nordlund |
Lasse Kjellman |
|
Artur Wallin |
Gunnel, Freddie Nordin |
|
Elis Näsholm |
Maria, Per Erik Björklund |
|
Oskar Wahlberg |
Evy Eriksson |
|
Hjalmar Nordin |
Signe Häggström |
|
Pelle Sondell |
Per Arne Sondell |
|
Edvard Detlof |
Gerda Nordin |
|
Karin Källström |
Göran Källström |
|
Joel Normark |
Karin, Jan Karlsson |
|
E Grönlund |
Emma, Johnny Fritz |
|
Axel Skoglund |
Bengt Skoglund |
|
John Mellberg |
Peter Lundin |
|
Björkå AB | |
|
Mindre jordbruk | |
|
Edvin Nordmark |
Eva Berglund |
|
Simon Sundin |
Gösta Sundin |
|
Svanholm, Rune Wedin |
Inger Wedin |
|
Alfred Åberg |
Agrell & Ytter |
|
Torp |
|
Justerbacken |
|
Erik Nordlöf, Sixten Sundin, Per & Manne Öström, Sundell, Johan Lockner |
|
Bertil Berglund, Nyberg, Joel Eriksson, Albin Nordkvist, Magnus Nordstrand |
|
Båtsmansbacken |
|
Evegustus Dahlberg |
|
Kåltjärn |
|
Thun, Tjärnström, Ullberg |
|
Lugnviksbacken |
|
Bylund, Edström, Lundgren |
|
Bergsviken |
|
Jönsson, Dahlberg, Nordin, Byström, Johansson |
|
Hallsta |
|
Bylund |
|
Letjärn |
|
Kvist, Nordlund |
|
Kinnmärgen |
|
Johansson, Nordin |
|
Storsvedjan |
|
Nilsson, Lindqvist, Vik, Dahlin |
|
Lugnviksvägen |
|
Hägglund, Nordlander |
|
Skomakare - Frisörer - Snickare |
|
Skomakare |
|
J H Libell: Skoaffär och manufakturaffär.
Anställt folk som lagade skor. En viss |
|
Algot Dahlstedt kom till Lugnvik från Kyrkdal 1939.
Efter utbildning på Vedins skor i |
|
John Berglund kom från Ramvik 1949. Startade eget
skomakeri i en jordvåning i |
|
Hemskomakare |
|
Helmer Nyberg John Nyberg |
|
Frisörer |
|
Harald Nordstrand, Mimmi Berglund, Walle Öberg , Johan Tjärnlund |
|
Snickare | ||
|
J Norlin |
Bruksvägen 30 |
Köksinredningar |
|
Wille Åslund |
Byvägen 41 |
Möbelsnickare |
|
Evegistus Dahlberg |
Båtsmansbacken 12 |
Möbler bl a |
|
John Sjölund |
Byvägen 23 |
Moteringsfärdiga hus |
|
Viktor Edin |
Bruksvägen 30 |
Köksinredn, fönster, trappor |
Kvinnliga arbetsplatser och
yrken
Skola, post, telegraf, bank, sågen, handsfabrik, bageri,
sjukvård, fabrik, restaurang och hotell,
badhus, affärer, hem och lantgårdar
Splittvedsjäntor, sågverksarbetare, klantsättare,
kocka, restuatris ("trissa"), kokerska, tvätterska,
bagerska, väverska, sömmerska, stickerska, finstrykerska,
sveperska, baderska, mjölkerska,
barnmorska, distriktssköterska, sjuksköterska,
lärarinna, affärsbiträde, hembiträde, piga,
barnflicka,
post-, telegraf- och banlpersonal, modist
|
Arbetarkasärer (av Bolaget uthyrda lägenheter) | ||
|
Skomakarn |
Kaparn |
Norrgården |
|
Ringaren |
Skata |
Slottet |
|
Hällan |
Långklanten |
Rättargården |
|
Nickebo |
Skvadern |
Sörgården |
|
Tegelbruket |
Grindstugan |
Torpet |
|
Heligbäck |
Bergbacka |
Trehöärningen |
|
Rödkasern |
Gammelgården |
Offer (Hallsta) |
|
Björklösa (Hallsta) |
Dalhem (Hallsta) |
Frötuna (Hallsta) |
|
Moliden (Hallsta) |
Sjötorp (Hallsta) |
Ryttaren (Hallsta) |
|
Skogsbrynet (Hallsta) |
Stallmästargården (Hallsta) | |
|
Långa längan (för ungkarlar "lösingar") (Hallsta) | ||
|
I Lugnwiks-posten 1999 nr 2 har Anna Stina Palm skrivit
"Det Hallsta jag minns" om olika |
|
Tjänstebostäder | |
|
Borgen, Byvägen 14 |
Albäck, Hallstavägen 8 |
|
Tingsnäset, Hallstanäs |
Herrgården, Lugnviksvägen 46 |
|
Gemensamhetsanläggningar Bagarstugor Tvättstugor och mangelbod: Bolagets, Slottet, Albäck, Hallstanäs Varmbad och bastu: Sågen, Hallstafabriken, Slottet, Skolan Tvättbrygga: Hallstanäs, Skatan (vid reningsverket) Driksvatten Gårdspumpar, källor Kommunikationer Passagerarbåtar till Lugnvik: Angur, Nora,
Noraström, Trafik 1, Trafik 11, Ångbåtsbrygga: Vid förrådet vid Sågen och vid Hallstanäs Färjetrafik: Kinnmärgen-Frånö nedlagd på 60-talet Busstrafik: WernerWestin, Björklun, Byberg-Nordin, Könberg, SJ |
|
Fritid Utflyktsmål: Snöåsstugan (Snödåsberget), Lockneberget, Åbordsön, Haraviken Skidbackar: Abbes backen, Nordlunds dalgång, Nordmarks backe, Bergsviksberget Semesterhen för uttröttade Husmödrar: Köja Herrgård, Solebo Utansjö Idrottsplats: Fotbollsplaner, Ishockeyplan, Tommelmon Bad: Viksbacken Hallsta, Ödstjärn, Kåltjärn Idrottsförenigsverksamhet: Skidor (spår), Ishockey (hall), Orentering, Tennis (bana) Scoutverksamhet: Sveriges scoutförbubd, Missionskyrkan, IOGT Hobbyverksamhet ABF: Keramik,
Lapptäcksteknik, Mackramé, Snickeri,
Klädsömnad, Föreningar: Politiska föreningar,
Fackföreningar, Samhällsförening, Vita
bandet, Frikyrkorörelse :EFS (nuv keramikverkstad)
söndagskola, juniorer "Solglimten" |
|
Fester -Musik m m I Björkå AB regi: 6-junifest på
fotbollsplan, Midsommarfest o lekparken vid Bruksvägen
25 Godtemplarlogen Lugnviksvägen 30: Dans, film,
föreläsningar, teaterföreställningar,
dans för Idrottsföreningen, Olympia: Dans, operetter, revyer, basarer, film, lekskola Muisk: Hornorkester, stråkensemble, Blåjackor PRO-orkester Sång: Lugnviks manskör, Ådalens
manskör, Missionshusets kör,
Frälsningsarméns sång Dansorkestrar: Georges, Savoy, Ragtimes band, Ådalspojkarna Artister: Flera på den tiden kända
artister gästade Lugnvik bl a Karin Juel, Gunde
Johansson, |
|
Speciella Industriminnen Bränder: Björkå AB såg 1923,
Åslunds snickeri Byvägen 1957, Hallsta
massafabrik Ras: Sågen Lugnvik 4 st virkesmagasin 1962, Snöras, Sågen Lugnvik stora magasinet 1969 Delvis kvarvarande industriminnen: Barlastplats
Läntoviken, Locknevikens såg, Kolbacken |
|
Emigration Sven & Ada Modén, USA Utflyttning inom Sverige: Kolsva, Vedevåg, Gustavsberg, Ronneby, Lindesberg, Stockholm Utflyttade har kontakt med Lugnvik genom Lugnviksbilder, sommarstugor, brev och besök |
|
Sjukvård | ||
|
Läkare | ||
|
Smith |
30-40-talet |
Skog |
|
Atterström |
50-60-talet |
Skog |
|
Stadling |
60-talet |
Strinne |
|
Fichtelius |
Slutet av 60-t. till slutet av 80-t. |
Skog, Strinne |
|
Johannesson |
Strinne | |
|
Widmark |
Strinne | |
|
Sjuksköterskor Barnmorska "Klocka gubbar" Några som blivit jorddragna |
|
Skolor Gamla skolan i trä från 1856 Lärare: Ester Häggström, Elin
Nordenberg, Agda Engman, Astrid Björner, Selma
Öberg, Bespisning: Personal: Astrid Stattin, Ella Forsberg, Henny
Melander, Astrid Björk, Svea Waldorw, Antal elever t ex Lekar:
Skolresa: Dalarna och Gästrikland (Furuvik) -49 Besök: Vattenverket, Bjärtrå kyrka, Skogs mejeri, Lugnviks sågverk |
|
Personligheter Författare Mauritz Edström 1927-1987, även filmkritiker
och recensent. Han har skrivit bl a Mitt Ådalen Arne Norlin skriver barnböcker. I boken Joe skildrar
han sin barndom i Lugnvik. Han var även
Konstnärer: Sven Frölander, Lars Kjellman, Kalle Byström Hobbymålare: Anna-Märta Nordin, Kjell Almqvist, Gunnar Stattin 1906-1942 Konstsmed: Folke Strindberg 1912-1980 Träsnide: Gösta Sundin 1919, Kjell Norkvist 1931-2001 Keramik: Kristen Nyeng kom till Lugnvik 1992 Musiker Georg Granlund piano, Gösta Waldorw piano, Torsten
Sjölund fiol, Kjell Sjölund gitarr, Hornmusikkår: Arnold Ullmark Ådalspojkarna: Gösta Norberg, Åke Kvastman, Gösta Westin m fl Idrottsprofiler Skidor: Bröderna Pelle, Calle och Sven
Pahlin, Ingvar Forsberg, Ture Grönstedt, Boxning: Bertil Stenmark Andra Personligheter Anselm Borin Landsfiskal början på
1900-talet |
När pensionärsföreningen bildades fick den namnet
Hallstanäs-Lugnviks PRO. Endast nio
medlemmar anslöt sig. Det första protokollförda
mötet ägde rum 7 september 1945. Därefer
anslöt man sig till PRO Riksorganisation. Årsavgiften var
1 krona och 25 öre, vilket kan
jämföras med dagens 140 kr.
Inom föreningen strävade man t ex för ett
bättre boende för äldre. Man lade in
önskemål
om hyresbidrag från Bjärtrå kommun. Allt fler
pensionärer anslöt sig till PRO-föreningen
och 1950 hade antalet ökat till 70 medlemmar.
Under 1950-talet tar föreningen kontakt med kommunen och
begär att lägenheterna i
Pensionärshemmet ska utrustas med kylskåp och att
telefonautomat och tvättmaskiner
ska installerad för de boende.
Det görs alltid en "längre" resa varje år i PRO`s
regi, vilket är en tradition som startade
på 50-talet.
Pensionärerna går gärna i studiecirklar. I slutet
av 60-talet vid omläggning till
högertrafik anordnades en trafikcirkel. Sedan har cirklar om
svenska författare och
landskap, konsumtion, friskvård, litteratur, trafik
(0-visionen) m fl avlöst varandra.
2002-2003 har "Industrisamhällets kulturarv" varit en av de
stora cirklarna.
1984 lämnade man in önskemål om nya
pensionärsbostäder i Lugnvik till Kramfors
kommun där Bjärtrå kummun ingår sedan 1973.
Då uppfördes husen på Villavägen,
där det bor många pensionärer, vilka har Krambo dom
hyresvärd.
På årsmötet 7 februari 2000 beslutades att
förenigsnamnet i fortsättningen ska vara
Lugnviks PRO. Medlemsantalet 2003 är 88 st.
Pensionärsmöten hålls första helgfria
måndagen i varje månad utom i juni, juli och
augusti. Sommarmånaderna ägnar sig många av
pensionärerna åt boulespel varje
torsdag på vår bana vid fotbollsplan.
Vi har månadstidningen Pensionären där vi kan ta
del av hur Riksorganisationen
försöker påverka regering och riksdag att ta
hänsyn till pensionärernas önskemål.
Det kan gälla bl a pensioner, sjuk- och tandvård,
åldringsvård över huvud taget.
Nuvarande styrelse:
Orf Gösta Norberg. Sekr Lennart Wahlgren, kassör Astrid
Westin samt
Bert Melander, Ulla Norberg, ersättare Birgit Aspholm-Olsson.
Ordförande åren 1945-2003:
Vilhelm Johansson, Sven Rydkvist, Alfred Vestin, Edvard Nylander,
Albin Wallin,
Carl Strindlund, Jonas Sidén, Gunnar Johansson, Kjell
Almqvist, Gösta Norberg.
|
Lugnwiks-Posten Föreningen Lugnviksbilder´s tidning
Lugnwiks-Posten innehåller artiklar som kan Nedan en lista på vissa artiklar | ||
|
Områden |
Tidningens årg |
Nummer |
|
Karta med kasernnamn |
1990 |
2 |
|
Snödåsstugan |
1990 |
2 |
|
Heligbäck, marknadsliv |
1990 |
2 |
|
Bränder |
1992 |
2 |
|
Personligheter, Anton Dahlin |
1993 |
2 |
|
Båtar, båttrafik |
1994 |
3 |
|
|
1999 |
1 |
|
|
2003 |
1 |
|
Idustri, ras, brand, minnen |
1995 |
1 |
|
|
1999 |
1 |
|
|
2002 |
1 |
|
Scouting |
1996 |
1 |
|
|
2002 |
1 |
|
Musik |
2000 |
1 |
|
Skolor |
1997 |
1, 2 |
|
Byggnad, Herrgår´n |
1996 |
2 |
|
Arbete, brädgård |
2002 |
2 |
|
Minnen, Paul Norlin |
2001 |
2 |
|
Sport, bandy |
1998 |
2 |
|
Författare, Mauritz Edström |
2000 |
2 |
|
" Sölve Forsell |
2001 |
2 |
|
Skidor, Calle Pahlin |
2002 |
1 |
|
Emigration, Oskar Bylund |
2001 |
1 |
Kulturnämndens ordförande Per Melander öppnade 24
juni 1986 Lugnviksbilders första
utställning i en av de brukskaserner som fanns i anslutning till
sågverket. Det var kasernen
Långklanten som blev tillfällig utställningslokal.
Raoul Nord hade tillsammans med Per-Olof Sjödin och Inger
Wedin samlat bildmaterial om
Lugnviks historia. En historia som sträcker sig mer än
hundra år tillbaka i tiden.
Föreningen Lugnviksbilder bildades år 1987. Den
första styrelsen valdes och bestod av
Raoul Nord, Inger Wedin, Karin Alsén och Britta Ulander.
Samma år flyttades utställningen i Långklanten
till Slottet vilket innebar större lokaler.
Bildsamlingen uppgår idag till ca 3000 bilder.
År 1987 utkom också första numret av
medlemstidningen Lugnwiksposten. De första
åren med tre nummer per år numera med två nummer
per år.
Lugnwiksposten är idag föreningens ansikte utåt.
Den är mycket omtyckt av medlemmarna,
både de som lämnat Lugnvik och de som bor kvar.
Medlemsantalet i föreningen är idag cirka
280 st spridda över hela landet.
I Slottet, där bildsamlingen finns, har en gammal skolsal
uppförts i ett av rummen med
inventarier från gamla Lugnviksskolan.
Varje år vid midsommartid inbjuder Lugnviksbilder till
friluftsgudstjänst vid Slottet. Där är
också Öppet hus i augusti.
Alla är välkomna att läsa ur Lugnwikspostens olika
nummer. Det finns många artiklar om
gamla och nya Lugnvik även om intressanta människor som
bott och bor här.
Slottet är öppet sommartid varje söndag mellan kl
14-16. Vid besök annan tid tag kontakt
med Inger Wedin tel 0612-513 63, Per-Olof Sjödin tel 0612-511 65
eller Karin Alsén
tel 0612-510 31 (endast sommaren).
Lugnviks Idrottsförening 1923-
Idrottsverksamhet har bedrivits i Lugnvik redan på slutet av
1800-talet i en förening med
samma namn, nämligen Lugnviks IF. Denna förening bedrev
skidåkning som huvudsak men
även löpning och spjutkastning fanns på programmet.
Några stadgar fanns icke utan de
löpande ärendena handlades av en tjänsteman på
Lugnvikskontoret, nämligen John Norman.
Alla anteckningar som fanns för verksamheten följde med
när Norman flyttade till Kramfors.
Under föreningens krafts dagar företogs också
åtskilliga utflykter varvid träsparkar av den
gamla typen kom till användning. Eftersom en del medlemmar
flyttade till Amerika och en
del miste lusten att fortsätta, så upphörde den
här föreningen så småningom.
Åren före 1923 kännetecknades av ett stigande
intresse för idrottsutövande i Lugnvik.
Så kom då sommaren 1923 då Artur Carlsson,
"Särna" kallad kom till orten för att arbeta vid
bolagets jordbruk. Han kontaktade några idrottsintresserade
ungdomar som gick med listor
för medlemskap till en eventuell idrottsförening.
Resultatet blev hela 62 namn. Enligt protokoll
den 20 juli 1923 bildades så Lugnviks Idrottsförening..
Till föreningens förste ordförande valdes
Ivar Myrström. Det blev nu bråda dagar att få
igång verksamheten. En åker förhyrdes under
sommaren av hemmansägare Jonas Norberg för att
användas till fotbollspel. För att få starkapital
anordnades dans på banan ovanför Godtemplarlokalen och en
basar gav det otroliga nettot kronor
437,39. Ja så var den av många ungdomar så
efterlängtade idrottsföreningen igångkörd.
På 30-talet kom så ett förslag att en
fotbollsplan skulle uppförad nedanför Stenskolan. Mark
skänktes av Björkå AB. Mätningar och ritningar
var klara från Riksidrottsförbundet. Arbetet kom
emellertid ej till utförande, beroende på
Bjärtrå Kommunfullmäktiges beslut, att det fick
räcka med
en bollplan i kommunen och att denna redan då fanns i
Marieberg. År 1943 fick föreningen ett
anslag på 10.000 kronor från tipsmeedel. Med dessa pengar
kunde så fotbollsplanen färdigställas
på den plats där den fortfarande finns. Fotboll har
bedrivits i föreningen, med många lag i serier,
under åren t o m 1967, då sektionen upphörde. Men i
skrivande stund har åter fotbollen etablerat
sig inom klubben med pojkfotboll i seriesammanhang på schemat
Lokalen Olympia inköptes 1931 av LIF från
Hallstanäs-Lugnviks Byggnadsförening till en
summa av 16.322 kronor. En stor summa pengar på den tiden.
Anledningen till inköpet var att
tillgodose ortens behov av en samlingslokal för filmvisning,
dans och möteslokal. Två stora
reparationer har utförts på Olympia. År 1948
då Björkå AB lämnade ett stort bidrag till
renoverimngen fick lokalen bl a centralvärme. År 1985
då Kramfors kommun stod för
upprustningen till nuvarande skick. Lokalen har under många
år använts av olika föreningar
inom bygden. Lugnviks IF äger idag Olympia, ett modernt
el-ljusspår 2,5 km, ishockeyhall,
tennisbana och fotbollsplan.
Lugnviks IF har under sin 80-åriga epok bedrivit 12 st olika
idrottsgrenar. Dessutom har
klubben aktivt deltagit så att ortens livsmedelsaffär
fortfarande existerar.
LIF Har idag 550 medlemmar
Har bedrivit följande idrottsgrenar:
Bandy, bordtennis, boxning, friidrott, gymnastik, ishockey,
orientering, skidor och skidorientering
under sin 80-åriga historia.
LIF har idag följande anläggningar i sin ägo
Lokalen Olympia
Inköptes 1931 från Hallstanäs-Lugnviks
byggnadsförening för 16.322 kr. På den tiden en
kostsam
historia. Anledningen med inköpet var att tillgodose
samhällets behov för att ortens befolkning
skulle ha möjlighet att samlas för möten, film och
underhållning.
Två stora reparationer har gjorts: 1948 med bidrag av
Björkå AB samt 1985 genom Kramfors
kommuns försorg.
Ishockeyhall
Byggår 1995. 1996 separerades den från LIF med en egen
ansvarig styrelse.
EL-ljusspår
2,5 km långt tvåspårigt skidspår med 125W
kvicksilverbelysning, omkädningsrum m m.
Tennisbana
Belägen vid lokalen Olympia
Skidstugan Snödåsberget
med en fantastisk utsikt över bygden. Bjärtrå-Lugnvik
skoterklubb ansvarar idag för skötseln
på ett mycket utmärkt sätt.
|
LIF jubileumsdagar har firats följande år | ||
|
1948-25 år |
1963-40 år |
1973-50 år |
|
1983-60 år |
1993-70 år |
2003-80 år |
Ungdomssektionen
LIF har en ungdomssektion som sysslar med sånt som inte alls
har med sport att göra. Man
håller till på Olympia där det finns pysselrum,
keramikugn, bordtennis, biljard, Foto,
musikinstrument och en egen discoutrustning. Man håller
också på att iordningställa ett
ungdomsrum för dom lite äldre.
|
LIF Ordföranden under åren |
Antal år | |
|
1923 |
Ivar Myrström |
1 |
|
1924-1933 |
John Sandström |
10 |
|
1934-1945 |
Johan Holmberg |
12 |
|
1946 |
Hans Westin |
1 |
|
1947-1949 |
Severin Johansson |
3 |
|
1950-1954 |
Bengt Ahlkvist |
5 |
|
1955-1960 |
Albert Andersson |
6 |
|
1961-1965 |
Lennart Engman |
5 |
|
1966-1969 |
Erling Johansson |
4 |
|
1970-1974 |
Arne Lundgren |
5 |
|
1975-1987 |
Bertil Berglund |
13 |
|
1988-1989 |
Bengt-Åke Sjödin |
2 |
|
1990 |
Eva Thun |
1 |
|
1991-1992 |
Karl Erik Byström |
2 |
|
1993-1998 |
Ivar Eriksson |
6 |
|
1999-2002 |
Alf Wiberg |
4 |
|
2003- |
Tommy Sjölund | |
|
© PRO-Lugnvik |